Give it to me.

Då skall jag vara lite anständig och skriva någonting.
Men jag får inte fram någonting, vet att du vill läsa något kul.
Men just nu är det mest panik över jobb och det tär en del på mig.
Håll tummarna, annars ses vi i Halmstaden inom kort....
Allt är på både gott och ont.

Peace out.


Kluven.

Vad vill jag, och varför?
Blev glad när jag såg din kommentar, du har inte skrivit på jättelänge och jag vet inte vem du är fortfarande.. ?


Igår sa jag precis vad jag kände. Så dumt.

Inget mer att säga.


Vad det förväntas mycket.

Jaha, du förväntas man skriva i denna blogg också.
Vad vill du att jag ska skriva?
Något vill du ju...
Well, det hade varit trevligt om du kom till Stockholm så hade vi kunnat sitta och snacka skit med lite öl.
För det var  grymt trevligt sist i Halmstad.

Nöjd? ;)

Vill veta.

Jag trodde att du var en av de goda. Ärlig, liksom raka puckar. Varför kan du bara inte säga att du inte vill ha mig i ditt liv? Dagen då jag frågade visste du inte vad du skulle svara. Men sakta men säkert, förvinner jag ur ditt liv. Alla ord om hur mycket du uppskattat mig, har i dagens läge ingen som helst betydelse. Jag trodde verkligen vi var vänner. V, snälla säg som det är.

Stay and bleed

Alltså jag kanske verkar tjatig. Men jag tycker att det är riktigt ledsamt att vi inte har någon kontakt längre. Några enstaka ord ibland.  Jag fanns där för dig då du mådde skit. Har ingen aning om hur du mår i dagsläget, du säger ingenting till mig. Vi kunde prata om allt mellan himmel och jord. Ibland var vi sjukt oense men och? Visst, det var nog mycket telefonsamtal och ännu mer sms. Men det var väl gemensamt? It takes two to tango. 
Jag ville inte att du skulle känna dig instängd. Förlåt.
Vill att du ska veta att det gör sjukt ont att det inte finns någon relation mellan oss. Det var vänskap, lite flirtigt ibland, men det var ärligt.

Saknar dig.

OH MY DARWIN!

7e februari- Mysigt och mycket tankar.  4 år. <3
8e februari- Fest fest fest. 4 år...
9e februari- MADONNA biljett längst fram vi scenen!!!!!!!
OH MY DARWIN


PLUS MINUS NOLL

Vem , vem och varför?
Vad menar du med + -= 0   ?

Raka puckar

" Tågluffa i Europa ".. Well nästa gång någon säger så, så kommer jag garva. Det ska vara raka puckar, helst slagskott. Jag gav några sådana min chef idag, vilket jag fick på  fingrarna för.. Just mina fingrar som jag behöver också. Vilket skämt!
Jag förstår inte varför vi inte kan vara vänner. Du vet vart  du finner mig den dagen du känner för det.

Vaknade med en tankeställare. Ekvationer ? Ge mig ett svar!

Over and out.

Kära Darwinister

Tala klarspåk och inte i ekvationer.

En tyst dialog.

Svar vet jag inte om jag vill ha, egentligen så vill jag nog det. Du kanske inte vill svara, eller har några svar. Det är möjligt att allt kommer bli helt fel nu. Men jag är van vid att det blir fel. Oftast är det jag som är för ärlig och uppriktig. Jag hoppas du inte tar illa vid dig!  Jag är förmodligen ute på för djupt vatten.


Saknar stunderna med dig.

Vill ha
Orden bara surrar runt
Ingenting blir sagt
Känns som jag exploderar snart
Men jag kan inte
Får inte säga
Jag skulle varit där
Men jag låtsasdes som
Ingenting
Som om det vore regn
Nu är det verkligen
Ingenting
En ballad om konsekvenser
Här finns ingen ballad
Bara konsekvenser
Du sa att du ritade till mig
Men jag lär inte få se teckningen
Vi pratar men ingenting hörs längre
Vi ses men vi ser inte varandra längre
Vill ge

November Rain.

Ingenting varar förevigt. Allt har ett slut. Så som relationer. Det är så många människor man möter i livet som bara är tillfälliga gäster i livet.
När relationer bara mynnar ut i havet som ett delta, delade vägar. Men kommer från ett  gemensamt ställe där det en gång varit någonting stadigt.

Det är så jag känner just nu. Tyvärr på två olika håll. Vet att du läser detta. 
Då var september och nu februari. Det var ju bara vänskap, en speciell vänskap.  Från början var varje ord värt guld,  varje konversation en början till en ny diskussion. Vad som finns kvar är tomma ord. Avståndet fanns alltid där, ibland kändes allting så nära, nu känns det som att avståndet är längre än någonsin. Trots att det fysiska avståndet är exakt den samma.

Den andra relationen byggdes sakta men  säkert upp under ca 1 år och 4 månader. Byggdes  upp på egentligen ingenting. Trots närheten fanns det ett ständigt avstånd, men emellanåt var allting även där så nära. Så fint. Nu känns det bara meningslöst.

Slutsats: Alla relationer blir en spegelbild av hur själva människan är och vart viljan bär av.

Så kan det va.

Du glömde att jag är en analytiker. Jag tar in saker som sägs, men sen bryter jag ner de i minsta lilla atom. Jag förstår inte alltid varför vissa saker sägs? Varför skrev du så, varför nu? Efter så lång tid..
Minns sommaren lite granna. Ibland kände jag att det var värt att gå upp 4.30 för att bara veta att det skulle bli en rolig lunch. Så kan det va.
Undrar om du förstod det då,,, I had a crush on you.. Okey, du vet det nu.
Men liksom, om du verkligen tänker efter.. Ja nu när du läser..  Minns du att varje gång jag såg dig i ögonen, jag kunde inte låta bli att le. Minns du?

Dagens Ros

Den går till Frida .

Idag är det torsdag då postar jag....
Det var sammanträffande, så som den dagen vid lunchen..
HERRE GUD!
Så kan det va...

För mycket snack lite hockey.

Jag orkar bara inte med tomt kallsnack. Varför tomma fraser när de inte betyder någonting.  Jag kommer vara tyst.  Undra vart utvecklingen för ingenting tog slut eller var det bara en illusion av ingenting och fina blickar. Förmodligen ja. Vi pratar men det hörs ingenting längre, vi ses men vi ser inte varandra längre.


Not the same anymore

Jag saknar den relationen vi hade. Men det känns så avlägset nu. Jag har  bidragit till att det blivit sämre. Tror du vi kan bygga upp det igen? Eller vill du ens göra det? Jag har inte alltid varit en ängel,, Och jag har sagt dumma saker. Men jag saknar dig sjukt mycket. Saknar att se dig le i camen,men främst våra djupa diskussioner då du nästan brinner av..Saknar hur du irriterar dig på att jag träffar (anger ej namn)...  

Saknar dig V.

Fucking Fuck

Söndag idag och söndagsångesten har smittat mig. fucking fuck. 
Har  ingenting att säga. Har bara mycket att ge.

Atomer baby.

Vart ska jag börja dessa rader. När jag bara vill säga att jag mår bättre än någonsin. Har ett jobb jag trivs rktigt bra med, har underbara kollegor, och en hård men rättvis chef. Vardagen är ganska rutinerad.

Men ibland så förvånar atomerna mig.. Hur det egentligen fungerar med telepati? Från östkusten till västkusten..  Tycker om dessa djupa samtal och allt och inget. Jag är nyfiken på hur man kan fixa " Sex and the city" i min säng, men det får tiden utvisa.. Och du har tagit ansvaret för city. 
Men för första gången så ifrågasätter jag ingenting. Jag accepterar bara.

Just nu vet jag inte, men vi får kanske se hur det blir.
Vad vill du att jag ska göra ?

Det kan vara viktigt att ta tag i vissa saker. Eller bara tänka på något HELT ANNAT.



WOOOHOO!

Jobbet är underbart och chefen älskar mig!
Jag känner mig riktigt riktigt nöjd just nu!
Lycka.

Vem är du?

Vem är du, som kommenterar min blogg anonymt och vet att jag flyttat till sthlm?
well well.

Jag mår riktigt jävla bra nu. Äntligen!
Börjar jobba på måndag, är så laddad!

Tidigare inlägg Nyare inlägg