missromeo

Du är det enda som som finns i mina tankar.
Torsdag.
Med ett ord " Helt underbar" okey det var 2.

Hon får mitt hjärta att smälta.
Hon får mina läppar att le.
Hon får min mage att bly fylld med ett dussin fjärilar.
Hon får mig att sväva över ytan.
Hon får mig.

Skulle kunna räkna upp adjektiv efter adjektiv hur otrolig hon är. Men att vi skriver samma fras samtidigt, det slog ut min existens som en flodvåg. Hon säger saker som ingen annan. Hon  får det bästa ur mig.  Sexigt smart och helt fantastisk var ett diplomatiskt uttryck.

Detta är helt otroligt.
Hon gör mig galen.
Hur har det kunnat bli så här ?
Jag skakar.
Kan inte tänka.
Helt sjukt.

Kakel och genfel <3

Har jag varit hela livet. Det blev en negativ konsekvens... Man kan bli ganska bra LAT...
Pluggar ett fjärde år på gymnasie nivå.
Är just nu grymt hungrig och trött!
Inge bra att vara uppe för länge och sedan skippa frukosten på morgonen innan skolan!

NU!!!!
Okey, nu ser jag definitivt alla fördelar med att flytta, oavsett hur mycket frihet jag har hos pappa. Jag får verkligen göra vad jag vill, då menar jag VERKLIGEN ALLT här.
Men nu orkar jag dock inte mer. Vill ha ett ställe som är mitt, mitt och bara mitt ansvar. Mina räkningar, min disk, mitt städ, min matlagning, ( klart inget slår pappas mat) men ändå!
Om skolan ändå vore färdig.. Norge efter sommaren då! Sedan flytta till en annan ort, givetvis Stockholm!
Jag exploderar snart och det blir inge bra, det känner jag på mig redan nu......!

Lugna ner mig någon... !

 Hände en konstig grej idag med.
Mamma och jag kollar på en ungersk talkshow där en tjej kommer ut som lesbisk för sin syster. Systern tar det inte alls bra. Jag fick inte fram ett ljud och kunde inte få fram en enda rörelse. Denna tjej hade en partner som var bra mycket äldre än henne ( hon 23 och partnern 45 ) hon var dock ej seriös med sin partner. Då kläcker mamma ur sig " Men så kan hon inte göra, hon kan inte leka med någons hjärta, den äldre kvinnan har också känslor ". Vanligtvis brukade mamma väsa och mumla saker om "sådant här". Efter denna lilla scen kommer nästa fall där en homosexuell kille kommer in i studion. Sätter sig och börjar prata med sin mamma och ska komma ut som homosexuell. Ännu en gång har mamma något att tillägga men denna gång otroligt generat och nästan stämmande " Ä-ä-r han inte b-b-bög ? "

Bara ett tillägg, min mamma slängde ut mig pga. min sexuella läggning för snart 3 år sedan ( 2005 feb). Så jag bor med pappa, min far är min hjälte oavsett om vi är något oense ibland. Idag har mamma och jag en ganska ytlig relation, jag försöker berätta saker och ting men då blir hon självupptagen. Det händer att jag nämner tex. jag råkade förföra en man på krogen och så.. Då skiner hon upp.. En grej hon inte vet och inte ville inse att jag bara leker med allt som är av det manliga könet. Hon vill inte veta av om jag skulle ha en kvinnlig partner. Dock ej aktuellt nu, men om det skulle vara det. Mamma kan ställa frågor till min bror (17) " Har Wiwi någon partner, om inte, saknar hon inte det ? " Jag önskar av hela mitt hjärta att hon skulle ställa en sådan fråga personligen till mig.

Jag önskar verkligen att om jag nu skaffar en flickvän, att mamma bara skulle vara något nyfiken. Bjuda över på en kopp kaffe, att hon skulle vara accepterad. Alla min brors flickvänner har mer eller mindre varit en del av familjen ( så som hos pappa och hos mamma) varit med på middagar osv. Det är väldigt trevligt för jag tycker att han har en trevlig flickvän och trivs ihop med henne osv. Men kommer jag någonsin få känna denna gemenskap ? Jag vet att pappa absolut skulle vara totalt öppen och välkomnande ( så länge denna tjej inte gör mig illa ) .

Ja! Jag är född till tjej. Men känner mig mer bekväm i kill/herr-kläder. Jag har ingen som helst behov att bli till en man, verkligen inte. Jag är kvinna, men en kvinna kan tydligen inte ha annat än kvinno kläder. Varför kan inte min far acceptera det? " Bara för att du är homosexuell behöver du inte se ut som en kille" Det har inget med min sexuella läggning att göra. Innan jag ens visste om min läggning när jag var en liten skit, inte fan använde jag tjejiga kläder ( om jag fick bestämma, vilket jag oftast fick). Blir bara så ledsen när han säger så. Han har verkligen ingenting mot min läggning. Varför kan han inte bara förstå ?

BOND

En härlig förfest hos Sarah, Tequila är nog inte så farligt... Bacardi Apple är helt ofarligt. Tyckte jag ända fram till att vi kom till Bond. Utanför Bond snackar vi med ägarinnan. Sarah presenterar mig som vanligt "Detta är Wiwi . . . Hon är flata! " Ägarinnan frågor om jag var på Dragqueen kvällarna i somras. Jag ger jag tips till henne om att ha Dragkings till sommaren och att jag gärna ställer upp. Hon blir glad. Med förtur hos vakten går vi in och sedan säger ägarinnan till tjejen i kassan " Stämpla bara ".

Då plötsligt slår 2 saker mig, först alkoholen, sen musiken "Destination Unknown" med kvicka steg ner mot dansgolvet. Först får jag en manspublik som börjar klappa händerna, jag tröttarna på de och går bort där Djn spelar och dansar bredvid honom. Kvinnor som män kollar och pekar mot mig. Kände igen 2 kvinnor sen förr, de kände igen mig med, intressant. Mitt lilla rave var lika populärt som vanligt och det njöt jag av! Bond är det ultimata ute stället i denna lilla stad.

Sedan fanns det en tjej, jag vetinte riktigt hur jag ska tolka det.

Laddar inför utgång. Hoppas på Bond. Dansa eller inte dansa? Kommer knäet hålla natten lång om jag sätter igång med mitt lilla rave. När jag körde ifrån Gruldbranna efter att lämnat lillbrosan, så kom "Out of touch" på radion. Jag fylldes av en härlig känsla och log hela vägen hem. Min i mina tankar är just nu mes, Budapest, Budapest och ännu mer Budapest! 

Av någon anledning så mår jag mycket bättre, det var något som släppte helt och det är ur vädret. Orsak och verkan. Den lagen stämmer in alltid.

Jag loggar även in ca 687845 gånger om dagen för att se om något hänt i min blogg. Galet vad nyfikenhet kan göra!

Nyårsafton firas i Budapest. Jag ska hem! Jag känner mig som en champagneflaska, korka upp mig och njut! Det finns ingen stad som Budapest, så vacker, charmig, romantisk. Önskar jag kunde dela denna glädje med gång JUST NU. Inte DÅ , utan NU i denna sekund. Mitt hjärta värker så lycklig är jag utan att ha någon speciell tjej brevid mig. Det är bara Budapest och inget annat.

Nyfikenheten växer fortfarande.






[ 2005. november ]

Jag vill bli personalvetare. Jag har mina planer mer eller mindre exakta.

Vad jag är nyfiken på...
- Vem är du ?
- Vad är så speciellt med just min blogg ?
- Vet du vem jag är ? 
- Känner du mig ?
- Vet jag vem du är ?
- Har du blogg ?

Spännande i varje fall att ha en konversation så här.

Utbildning är nödvändigt, gårdagens sanning! Utbildningsmässa i Göteborg. Ännu mer förvirrad, men vet på ett ungefär, skönt det! Sedan avviker man och åker till förorten, jag och förorter i storstäder, det är något magiskt!
Fjontar, umgås, lagar mat, blir fotograferad ( om det nu blev snygga kort, kan vi nog dra lott om), missar skolbussen och åker hem med tåg ( vars biljett bara gäller till Varberg) Har aldrig haft en sådan konstant handsvett av nervositet som sträckan mellan Vargberg och Halmstad! Räknas det som kriminalitet, eller något annat olagligt?
Väl hemma var jag som om jag vore drogad av Extasy, helt galet uppåt och något så innerligt glad, UTAN att vara kär. Konstigt nog vaknade jag med pirret i magen i morse.
Helt enkelt galet roligt!

Hur dämpar man sin nyfikenhet ? För jag är fortfarande nyfiken, jag är inte speciellt simpel. Det finns ca 54464 stycken "varför" och "vad" frågor ; -)

Vad som hände? Det är simpelt.
Jag har blivit inkompetent förklarad som vän. Det finns inget jag kan ge denne person jag trott varit min vän. Vi har inget gemensamt och det finns inget att hämta hos mig. Men det har dugit dock rätt länge. Jag har varit dennes kontakt eftersom jag uppskattar dennes uppriktighet, enligt denna person.
Det känns konstigt må jag säga.

PS. Jag är dock nyfiken på vem du är, som är anonym och kommenterar ?

Det har aldrig hänt förut, undra vad man lär sig av detta?

Absolut ingeting och bara tystnad. Mitt fel? Nej. Men jag förstår ändå inte, det är med all säkerhet inte meningen heller. Du är bara borta, har vant mig vid det snart, svårt att sakna något man inte har. Vänskap, dagens skämt!
Optimist är jag, måste nog bli en aningen mer realist, hur än vi vrider och vänder på saken så är jag ganska blåögd med.

Eller helt enkelt bara naiv ?

Det jag upplevt denna vecka kan ej mätas i pengar.

Tisdag 10 timmar buss till Stockholm
Onsdagen mysig förmiddags runda i Stockholm innerstad
Sedan handla lite godsaker på Lidl
Laga en fantastiskt god middag: Tacos, inte ens jag kan misslyckas med det!
Onsdagkväll, hummer på Patricia och 300 kr fattigare
Torsdag blir en confessionsday
Fredag ut till den fina förorten Täby, middag och drinkar och mys.
Lördag, mysigt, jobbigt och talar ut.
Lördag kväll, Stockholms billiga krogar blir av med några öl och shotar.
Lördag natt, magiskt borta, hon 30 och sen vet jag inget mer.
Söndag gryning gigantisk tunnbrödsrulle med kyckling
Söndag 7-11 sova.
Söndag 14,00 Åka hem
Söndag 21,30 Är tillbaka till det gråa

Men lever än på ruset, oh give me more baby!

Kunde denna vecka bli mer underbar. Allt var så bra att jag håller på att spricka av lycka! Låt mig få leva länge på denna lycka.

Crazy, wild, free, explosion and love.

Godnorgon! Eller snarare lyxmorgon efter en lyxnatt. Hummer, inget jag åt innan men nu så! Så gott! Tycker om Stockholm, det är något magiskt, kan bara inte sätta fingarna på det. Sedan en super mysig frukost som Vickan serverade, chokladtryffel muffin. Det kan jag nog trivas med!

Låt mig få sväva, låt mig vara lycklig, låt mig få vara det.